sofiewunderlich

Ångesten kryper på en som fan.. Varför föll jag för det ?? fan helvetes jävlaste skit.
Jaja gjort är gjort o kommer aldrig kunna bli ogjort hur mycket jag än önska att det gick.


Fan jag bara längtar efter en persons närrhet. Säkert därför det blev som det blev.

Imorgon börjar verkligheten igen så jävla skönt, Ska oxå försöka skicka iväg ett mail
till en kontakt person som är på semester. Måste diskutera min bostad.
Får fan panik över att bo så här trångt. Får panik på allt , alla minnen alla svek.
Allt finns i dessa jävla väggar och det lär inte försvinna, utan jag tror att jag behöver
flytta ... Flytta från all skit men jag vet inte. Känns som jag måste ta det steget hjälper det inte
så har jag iallafall försökt. Vet inte vad mer jag ska säga finns så många idioter i denna sjuka värld.
Men jag la inte precis dom smartaste korten på bordet,  gjorde ett sne steg. Ett väldigt sådant.