Rädsla är något som finns inom oss alla.
Idag när jag vaknade så stack jag o lämnade lillfis på dagis och sen dirr till konditoriet o köpte lite fina bakelser sen hem tog på mig mer kläder för jag frös som fan sen till busshållplatsen o vänta sen iväg till Hbg där jag besökte min underbara mormor på sjukhuset. Fick leta ett litet tag tills jag hitta rätt avdelning o sen rum. När jag steg in så kändes det som mitt hjärta stannade när jag såg henne. Tycker verkligen inte om att se henne så , kramade om henne och satt mig vid hennes sida och så berättade hon allt och jag märkte för en stund att jag satt och stirrade o hade svårt att konsentrera mig på att svara henne, kände att tårarna var så nära men försökte dölja men jag tror att hon såg det på mig. Men sen när jag fick höra att allt är på bättringsvägar så blev jag lättad. Men när läkaren kom och sa att dom vet inte när hon får komma hem så gjorde det ont igen i mig för jag vet ju att hon har legat där i en vecka nu. Men det är bra att hon kan vara kvar där tills hon blir riktigt bra så inget otrevligt inträffar. Hade iallafall en trevlig lång pratstund med henne sen dök min älskade mor oxå upp där, så blev det fika och prata om ännu mera. Tills jag var tvungen att ta bussen hem igen och hämta hem min dotter.
Sen blev det fullt mys här hemma , nova ville inte leka eller något annat än att se film så vi tittade på Som hund och katt , och sen trassel =) Mysigt att ha henne så lung vid min sida och bara gosa till en film <3
Nu har jag nattat henne o här sitter jag med tjocke tröja och täcke lite frösen fortfarande hoppas jag inte håller på att bli sjuk bara.. :/ Nu blir det plugga teori o sen checka fb o sova, 4Y imorgon. bye
