kast!
Är exakt vad jag mår, mår illa som en gris och jag är inte sjuk jag vet att jag inte är det. För det är den fucking känslan som knyter sig i magen som jag hade innan jag åkte upp till mamma över jul.. Allt blev ju så bra uppe hos henne. Men verkar inte som att jag orkar med denna skiten här nere. Helt alvarligt jag vet inte vad jag ska göra. Folk brukar säga att det hjälper att prata med någon när man mår dåligt. Men jag klarar inte av att göra det. För jag kommer aldrig kunna förklara för någon varför jag mår dåligt. Ingen kommer att förstå och leva sig in i min smärta. Önska ja hade en massa pengar nu o körkort då hade jag stuckigt med en gång. Inte behövt stå ut här. Det sägs att man inte kan rymma ifrån problemen!. Men stannar man kvar så kvävs man ju för fan. Skulle vilja hitta vägen till hakona matata , inga bekymmer. Där skulle jag vilja leva med min dotter och titta ner på detta skit livet. O se när människor förstör sina liv och andras. Jag är inte en sån, jag passar inte in i detta livet. 
*Jag kommer aldrig passa in*
djupt inne så skriker ja, ta mig här ifrån!
