sofiewunderlich

Jag mår bra , lovar jag mår bra, inga problem jag klarar mig.
Neeeej jag mår inte alls bra, faaaaaannn.
Är så förbannad, kan inte smälta det att du sa så.
Jag är så satans arg så jag önska att jag hade slått in huvudet på dig.
Du kommer aldrig komma tillbaka till mitt liv igen!
Du är inte värld mig , och inte mina syskon i heller men dom gör sina egna val.
Men jag vet ju iallafall vad dom tycker och tänker.
Du borde vara rädd om dom två barnen du har kvar.
Sluta att bara tänka på dig själv, egoistiska jävel.
Det är då det slutar som det gjorde.
Det var så lätt att lägga all skulden på mig allt var mitt fel och jag var det ena och det andra.
Jag vet exakt hur du har varit mot mig /oss hela min uppväxt så nu när jag är vuxen kom det
igentligen inte helt oväntat. Men jag har min uppväxt i huvudet. Du fanns aldrig där
mamma fick alltid kämpa med att vi skulle ha det bra, ensamstående med tre barn och ingen
pappa som hjälpte till eller brydde sig. Du har vatt en skitstövel och det du gjorde mot min mamma
har du nu gjort mot mig. Du är inte värld att ha barn, önska jag hade en snäll normal människa
som på papper visade sig vara min riktiga pappa. För du är inte det mer, och kommer aldrig att va.
Allt har i alla dessa åren handlat om DITT liv , ditt bara ditt, vi var aldrig med i dina planer drömmar
din framtid. Se så rätt det visade sig att det vara. Min mammas kille hade varit tusen gånger bättre pappa
än vad du har vatt. Han bryr sig om mig mer än vad du någonsin gjort ditt svin.